Det här med att inte kunna träna. Jag jobbar borta en hel del, i perioder flera veckor i sträck. Och jag är aldrig så tränings-sugen som då. När jag inte har möjlighet. På senare tid har jag faktiskt börjat packa med träningskläderna, så kan jag i alla fall gå en promenad på kvällarna. För då har jag inget att skylla på.
En hel del hotell har gym, i varierande kvalité, men det finns nånting i alla fall.
Det här med egna övningar, utfall, situps, planka, dips, armhävningar och allt det där? Ja det är bra grejjer, det blir jobbigt det med. Men jag har inte disciplinen nog att göra det på egen hand. Jättesvårt. Det är nog kanske för att det är för tungt helt enkelt. Blir det för jobbigt blir det tråkigt. Coreträning är så. Alla magövningar som finns. Svinbra träning. En bra bål lever man länge på, men det är så tråkigt.
Jag tror jag har bra rygg. Tycker om att träna rygg. Marklyft, raka mark, olika roddövningar. Så hittils har jag klarat ländryggen bra vid cykling, men det kommer väl i takt med distanserna gissar jag. Eller hoppas jag inte, ska jag väl säga.
Har jobbat i Södertälje nu i 2 veckor och har tränat ett par dagar i alla fall, så det är ju bättre det än inget alls.
Jag brukar ofta resonera som så att kommer man bara iväg till gymet så man får in rutinen så är även det värt mycket. Tränar man i samband med en livsstilsförändring som jag gör, så är det minst lika viktgt att personen blir en Träningsperson också. Dvs en sån som kan ta sig iväg och träna trots humör, klockslag, ork etc. Att dom passen blir skit är en sak, men man visade för sig själv att man kan ta sig iväg, och att det inte är så farligt som man försökt tro.
Att inte orka är överlag en skitdålig bortförklaring. Vadå inte orka, vad ska hända?
Kommer du säcka ihop och svimma? Är det så trött och slut du är? Skulle inte tro så.
Så säg inte "Jag orkar inte", utan säg som det är. "Jag prioriterar inte det här tillräckligt mycket just nu."
Snart helg igen!
/E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar