Björnsafari månne?

8;00 och dom snabbaste jävlarna jag känner står och väntar på mig vid samlingsplatsen. Okej, kul att ni kom men håll er på mattan nu för helvete tänkte jag. Fast jag tänkte också att då får jag hjälp att hålla farten. Dagens runda går att åka ganska fort, och det är kul att åka fort på dom vägarna. Såg i Strava när jag kom hem att det är verkligen en JÄTTESTIGNING mitt i.

När vi var nästan högst upp cyklade vi förbi en jägare med sin hund, "Såg ni björnen?" undrade han.
Men din mamma kan vara en björn, ta bort dom härifrån vi cyklar ju!- ville jag skrika åt honom. Vi är ju för björnen vad en sälstackare är för späckhuggare. Skitroliga och aldeles gratis! Men, man kan ju inte komma ifrån att det skulle vara helt fantastiskt häftigt att bara se en björn eller varg ute på cykeln. Det skulle vara det ballaste i år, förra året och nästa år. Full sula nerför högsta punkten då alltså. Det var lite fartlek till och från under hela vändan. Det är väl okej, men ibland går det lite för fort för min del, och med snabbisar som har tider att passa med sig är det lite lurigt att be om lägre tempo tycker jag. Dom vill ju hem. Backar uppför speciellt, jag har ingenting att komma med där. Inte än i alla fall. Jag bet ihop och gnuggade på. Tog mina förningar som jag skulle och såg till att inte sinka dom för mycket. Det var ganska mulet, och regnet hängde verkligen i luften. Vi klarade oss förbi Kolforsen och asfalten till nästa grussträcka innan det började droppa uppifrån. Det började försiktigt, men det verkade inte ge sig. Efter Råhällan satte det igång ordentligt. Nu var det ingen som ville prata längre, alla ville hem och vi vevade på så gott det gick där på gruset. Bra väg att åka. Vi hade nu kortat ner den ursprungliga turen och var väl bara på väg hem egentligen. Ren transport nästan. Det skulle vara 9km till Oslättsfors, men vi skulle inte riktigt dit så det var kanske 5-7km till vägen där vi tar vänster in mot Gävle igen. Det fortsätter regna och har nog till och med ökat lite. Det här är lite av anledningen till att det inte blev några bilder, jag ville inte ha telefonen i ryggfickorna utifall att...

Det är bara asfalt kvar, och det är blött! Vi närmar oss 80km loggade och jag börjar hoppas på i alla fall 90, när det inte blir 100+ som det var tänkt. I Åbyggeby viker Pär och Göran av till sitt håll och Henke, Andreas och jag fortsätter mot Gävle. Vanligtvis en helt okej bit, lite lummig och lagom trafikerad, men idag är det bara blött. Glasögonen immar igen och handskarna börjar halka runt på händerna. Man kryper ihop och håller i styret innanför reglagen för att bli mindre i vinden. Det går väl inte jättefort nu och Henke tycker det är läge att börja prata igen. Han som är hemma om 2km blev väl på bättre humör tänker jag. Jag och Andreas har mer än en halvmil hem. Vi släpper av honom hemma och rullar vidare. Vi har inte bråttom längre för vi lär inte bli blötare än vad vi är, och det har dessutom slutat regna. Det blir en lugn färd genom stan och titta på lite folk osv. Genom esplanaden och söderbacken. Vi skiljs åt vid Kristinaplan nästan, och jag håller på att få exakt 90km, med några hundra meter till godo. Bra. Bra runda trots vädret. Dusch och käk på listan nu.

/E