The last days of dancing...

...are coming soon and i have to get ready. 

Hej! 

Världens sämsta bloggare här. 

Det tar tid för mig att skriva. Och får jag inte sitta nonstop till jag är klar vill jag inte sätta mig alls. Så när jag inte tar mig den tiden då blir det inte av alls. Har cyklat lite, var ut på GCA-runda och obligatoriskt fika för nån helg sen. Även en längre MTB-tur med 2 kaffestopp har jag hunnit med. 

Båda två lika fantastiska på sina sätt. Ni som vet ni vet. Och ni andra som inte vet, tänk er namnsdagspresenter ena dagen, och påskägg andra dagen. Så bra är det! 

Julklappar och födelsedagspresenter är att gå lite väl långt i jämförelse. Det var trots allt svinkallt ute. Men det var sista helgen med korta byxor skulle jag tro. Annars är ju höstcyklingen nu otroligt fin, och blir det bara torrt så är det jättemånga mil kvar i år. Mitt mål är i alla fall 80 till, och ska det vara väder som det här ska det nog gå bra. 

Har lampcyklat lite också, kul är det. Att jag verkar vara mörkrädd som en liten pojk är ju inte riktigt lika kul. Men det hade ni också varit om ni sett svansen som försvann upp i skogen bakom den där busken i förrgår. Fan om jag sett ägaren till den, då vet jag inte vad jag gjort med honom. Ett par tofflor kanske. Det kan ha varit skuggor av en gren med, men så säger bara folk som inte tror på Bigfoot. 

Köpte ny lampa i och med nya ljusförhållanden i skogen på kvällarna. Så nu har jag 2 likadana Magicshine, 2000 lumen. Det känns okej. En på skallen och en på styret. Det går knappt med mindre än så. 

Skoöverdrag med 100% reflex. Ballt! 

I övrigt så fungerar träningen ganska bra just nu. Hinner med planeringen, hinner med livet i övrigt med. Känns det som. Behöver ändå steppa upp mer, står fortfarande still i vikten, och jag vet inte riktigt var jag måste börja. Förmodligen kosten, men en nytändning med träning enligt PT-gjort schema skulle kanske vara kul. Jag vet att jag ska titta på storlekar och bilder, och det gör jag. Det funkar, men när läkarna uttrycker BMI-mål för nästa steg så har jag inte mycket mer att gå på än vikten. 

V: Mars -15, H: Okt -16 skiljer 30-talet kilon. 

Var till stugan i helgen och åkte ifrån allt vad medicin hette. Nu är det inte meningen att dom tabletter jag ska ta dagligen ska påverka hormonerna sådär jättemycket, men det kanske är tillräckligt för jösses vad jobbigt det var. Lyckades inte alls stänga av och ladda batterier som jag brukar kunna där uppe. Jag malde och ältade och var jättegrinig hela helgen. Det är jobbigt när man verkligen känner hur kort stubinen är och alla samtalsämnen som kommer upp nästan provocerar en. 

Sen jag kom hem och fick i mig det jag skulle har allt varit kanonbra. Trots att saker omkring varit snudd på lika. 

Dom började prata om Rapha 500 idag på Facebook och jag känner mig rejält peppad på det. Ska försöka styra upp en CX under hösten också. Men jag har inte längtat till julen såhär mycket på flera år tack vare det där. Så det blir nog fint. 

/E