måndag 17 april 2017

Mallorcaresa

Hej på er,

Nyligt hemkommen från Mallorca. Min första resa dit, och min första cykelresa utomlands överhuvudtaget. Försökte hålla ner förväntningarna inför, för att inte bli besviken på något. Mina förhoppningar var att få ihop 100 min, och att åka till Sa Calobra. Lyckades inte med något av det, men jag hade en otrolig resa ändå. Fick ihop 69 mil och 5900 höjdmeter så det får jag vara nöjd med för att inte riktigt vetat vad jag gav min in på.

Jag och rumskompis Jocke påväg in i Petra
Det blev några plattare rundor och några med lite mer stigningar, där även dom platta turerna är rejält backiga med Gävlemått mätt. 10 platta Mallorcamil kan ändå ge 1000 höjdmeter, medan 10 backiga grusvägsmil hemma kanske har 3-400. Och en backig Mallorcarunda har allt från 1200 till "alla"
höjdmeter som går. Första värre backen kallas Militärbacken, troligen för att den passerar genom nån sorts militär anläggning. Dels är lutar det mycket bitvis, och det är långa sträckor med lutning så det blir utmattande genom lång tid. Och något jag upplever extra svårt är att disponera orken och kraften när man inte vet hur vägen ser ut kommande kilometer. En backe i den kalibern kan ha många slakmotor längs en bergvägg, ett par kortare serpentinsvängar, och sen en längre slakmota igen  till bergväggen bredvid. Dvs det blir en del variation, en bra grej. Men samtidigt svårt att lägga upp taktiken. Så det behövs nog lite teknisk och taktisk erfarenhet för att ta sig upp för dom här backarna med lite bättre tider.

Aldrig känns 5km så långt som när det bara är uppför
Träningsmässigt är det väl både och egentligen. Att ligga i zon4 25% av en 10-milsrunda är väl okej, men jag möter ju aldrig dessa backar på mina lopp hemma, så det är ju inte 5km klättring jag behöver vara duktig på. Men att kunna hantera hög puls och mjölksyra länge är ju något man inte kan bli för bra på, så det är ju också en bra grej. Alla timmar i sadeln är väl bra timmar antar jag. 

Upplägget för resan var ganska avslappnat, vi bodde med halvpension i Can Pastilla, med 75m till stranden, 100 meter till cykeluthyraren och 15 min i taxi till flygplatsen. Jag själv hade inget program att följa, så jag var kunde hänga med på vilka turer eller utflykter jag ville och samtalsämnet på middagarna var ofta följade dags runda. I och med att jag inte hittar eller känner till ön alls så var det bara att ta rygg på de som hittade. Och det fungerade bra. Det var lite kul att ge sig ut och inte hitta, vi fick stanna och titta på kartan ibland och det var inget konstigt med det. Så varför känns det lite skrämmande att behöva göra det i hemtrakterna? 

På väg till Llucmajor och vidare till Petra
Men några dagars distans till resan känns benen helt förstörda och jag orkar inget på cykeln men det var helt fantastiskt att vara där och det var värt allt slit.

Tänkte att jag avslutar här, så kanske det kommer ett inlägg till med lite mer tankar om resan senare. 
Tack för er tid! 

/E

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar